Såg "Lars and the real girl" häromkvällen. Så fucking jävla fin film alltså! Snabb beskrivning;
Lars är en enstöring i en liten stad långt norrut nånstans, där alla är danskättlingar och klär sig i fina lusekoftor och går i kyrkan. Han klarar inte av när någon tar på honom, kramar gör ont, och han drar sig undan från sin familj (bror+ brorhustru). En dag visar en arbetskamrat, i det extremt stela kontorslandskapet, en website där man kan beställa s.k. "real dolls". Så en dag får Lars hem en - och det hela börjar. Han presenterar dockan som sin flickvän, pratar med henne, dansar med henne - ja, uppför sig helt enkelt som att hon är hans livs levande flickvän. När det första chocken lagt sig väljer Lars familj och samhället omkring honom att hela enkelt spela med - för att de helt enkelt inte vet vad annars de ska göra.
Det är en extremt rörande historia om ensamhet, kärlek och vänskap såväl som det mänskliga psyket - och kanske den här pressen vi alla känner att vara "normala" och hitta ngn att vara med - så att samhället accepterar oss. För på många sätt är det ju inte okej att vara ensam. Både Ryan Gosling och Kelli Garner är så duktiga, och vackra och fina och bleka och jag vill ju bara krama om dem i den här filmen.
Kolla trailer här. kan inte emba på jobbet, öh, ngt med explorer?
1 kommentarer:
Åh jag måste så se denna! Kääärlek på alla plan *gny*
Skicka en kommentar